Hänvisningar till läroplanen

Alla våra skolprogram utgår från Lgr11 och läroplanen för gymnasieskolan. Här hittar du hänvisningar till var i läroplanerna de olika programmen spelar in.

Vi reser tillbaka i filmhistorien!

Förskoleklass

Programmet följer upp skolans läroplan för förskoleklass genom att ”främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek /…/ och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. ”

Dessutom används ”digitala verktyg för framställning av dessa olika estetiska uttryck.

Årskurs 1

Programmet följer upp skolans läroplan för bild i åk 1 genom att eleverna ”ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att /…/ skapa bilder med digitala /…/ tekniker och verktyg”

En gammal filmkamera och en gammal lampa som använts vid filminspelningar.

Lär dig om filmteknikens födelse

Årskurs 2–3

Aktiviteten följer upp lågstadiets läroplan i ämnet Teknik (Teknik, människa, samhälle och miljö) genom att visa hur några vardagliga objekt anpassats och förändrats efter människans behov.

Aktiviteten följer dessutom upp historieämnet genom att fokusera på lokalhistoria.

I workshopen

Aktiviteten följer dessutom upp läroplanen för bildämnet, genom att den ger eleverna ”förutsättningar att utveckla sin förmåga att /…/ skapa bilder med digitala /…/ tekniker och verktyg.”

En liten biografsalong.

Upptäck filmmediet då och nu

Årskurs 4–6

Aktiviteten följer upp till mellanstadiets läroplan i ämnet Bild (Bildanalys), där eleven får ta del av ”Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap”.

Aktiviteten följer även upp läroplanen i Samhällskunskap (Information och kommunikation), då eleverna ges möjlighet att reflektera över ” Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt”.

I workshopen

Eleverna ges i enlighet med läroplanen även möjlighet att experimentera med ”filmande /…/ i datorprogram”.

Scen från en gammal film.

Film och samhälle: Vad spelar det för roll?

Årskurs 7–9

Programmet följer upp högstadiets läroplan i Samhällskunskap (Information och kommunikation), genom att låta eleverna reflektera över ” Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.” Den kan även kopplas till läroplanen i Bild (Bildframställning), där eleven ska lära sig mer om ”Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang”.

Miljöbild från Husmoderns tid.

Husmoderns tid: Folkhem, funktionalism och feminism

Högstadiet, gymnasiet, vuxenutbildning och SFI

Kopplingar till lgr-11, åk 7-9

Övergripande mål och riktlinjer (grundskolan)

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Kursplaner

Hem- och konsumentkunskap

  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
  • Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Historia

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Samhällskunskap

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
  • Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd.
  • Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Två tygmöss med tomtemössor.

Nu är det jul. Igen!

Kopplingar till lgr-11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.

Centralt innehåll (förskoleklass)

  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Rim, ramsor och andra ordlekar.
  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.

Centralt innehåll (åk 1-3):

  • Högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
Elever som diskuterar utställningen Propaganda.

Propaganda – risk för påverkan (Årskurs 7–9)

Kopplingar till Skolverkets styrdokument för årskurs 7-9 (LGR11)
Programmet har kopplingar till ämnena bild, historia, samhällskunskap och svenska.

Bild

Kopplingar till ämnets syfte
Ämnet bild i grundskolan syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet bild för årskurs 7-9

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. Eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. Eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
  • Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
  • Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet historia i grundskolan syftar till att eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
  • Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet historia för årskurs 7-9

  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Genom svenskämnet ska eleverna utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
  • Söka information från olika källor och värdera dessa.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet svenska för årskurs 7-9

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andramedier och i olika sammanhang.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Elever som diskuterar utställningen Propaganda.

Propaganda – risk för påverkan (Gymnasiet)

Kopplingar till Skolverkets styrdokument för gymnasiet (GY11)

Programmet har kopplingar till ämnena bild och form, historia, samhällskunskap och svenska.

Bild och form

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk och etablerade begrepp för att förklara och värdera eget och andras bildarbete samt andra visuella företeelser.
  • Kunskaper om bildens funktion och användningsområden i samhället, i nutida, historiskt, nationellt och internationellt perspektiv.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet bild och form för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kurserna Bild och form 1a1, 1a2 och 1b

  • Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen.
  • Bilders funktioner och användningsområden.

Kopplingar till centralt innehåll i kurserna Bild och Form

  • Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete.
  • Begrepp för bildsamtal ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder.
  • Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Bild och form - specialisering

  • Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar.
  • Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare.
  • Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild.
  • Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbeten.

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet syftar till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sina kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet samhällskunskap för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Samhällskunskap 1a1

  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen Samhällskunskap 1a2

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1b

  • Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 2

  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till matfördelning och ekonomiska villkor.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 3

  • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.

Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  • Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  • Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  • Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet historia för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a1

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
  • Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a2

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1b

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
  • Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 2a
    Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.
  • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Undervisningen i ämnet ska bland annat syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa och arbeta med olika typer av texter. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

  • Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Kopplingar till centralt innehåll i ämnet svenska för gymnasiet

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 1

  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
  • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 2

  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

Kontakt och bokning

Telefon gruppbokningar:
044-620 19 06 (tisd–fred kl 8.00–11.00) eller via vårt bokningsformulär.

Vi har öppet för skolklasser tisdag-fredag, och för er som behöver en plats att samlas och sitta ner en stund, kanske för att äta en medhavd matsäck, finns vårt samlingsrum "Stallet" som du bokar i förväg.